Lunds universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Socialhögskolan

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 42 000 studenter och 7 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Samhällsvetenskapliga fakulteten är ett av Sveriges ledande kunskapscentra för forskning och utbildning inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap och bedriver verksamhet i både Lund och Helsingborg.

Vid Socialhögskolan finns socionomprogrammet, fristående kurser, magister- och masterutbildning och en välutvecklad forskning inom det sociala arbetets centrala forskningsområden (se http://www.soch.lu.se). Socialhögskolan bedriver verksamhet i både Lund och Helsingborg.

Utlysningen för denna doktorandtjänst sker inom ramen för ett av FORMAS finansierat forskningsprogram. Titeln för programmet är Den nya urbana utmaningen? Hållbara välfärdsmodeller i de svenska storstäderna. Mer information anges nedan. Programmet är flerdisciplinärt och engagerar forskare från socialt arbete, statskunskap och miljö och hållbarhetsstudier.

En anställning med placering vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Arbetsuppgifter

Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning. Bestämmelser om anställning av doktorand finns i Högskoleförordningen 5 kap 1-7 §§. Doktoranden förväntas att aktivt delta i forsknings- och undervisningsmiljön vid Socialhögskolan. Förutom egen forskarutbildning kan innehavaren fullgöra en mindre del tjänstgöring som avser utbildning, forskning och administrativt arbete enligt särskilda bestämmelser i förordningen.

Studieplan och annan information om forskarutbildningen i socialt arbete finns att hämta på http://www.soch.lu.se/utbildning/forskarutbildning-i-socialt-arbete

Forskarutbildningen omfattar 240 högskolepoäng, fördelade på 75 högskolepoäng forskarutbildningskurser och 165 högskolepoäng avhandling. Undervisningen bedrivs på svenska med omfattande inslag av engelska. Utbildningen avslutas med att doktoranden försvarar sin doktorsavhandling vid en offentlig disputation. Forskarutbildningen motsvarar fyra års heltidsstudier och doktoranden innehar doktorandtjänst under denna period.

Ansvarig för forskningsprogrammet är professor Håkan Johansson, som kan ge vidare information. Programmets innehåll beskrivs under en särskild rubrik nedan. Observera att den som söker tjänsten förväntas skriva en forskningsplan som tar sin utgångspunkt i denna beskrivning.

Behörighet

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har:

  • avlagt examen på avancerad nivå,
  • fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå,
  • .. eller på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Doktoranden ska förutom den grundläggande behörigheten för forskarutbildningen ha fullgjort kursfordringar om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet socialt arbete på avancerad nivå eller förvärvat motsvarande kunskaper inom eller utom landet. Doktoranden ska också ha genomfört självständiga arbeten om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå.

De sökande förväntas behärska svenska (”skandinaviska”) på ett sätt som gör det möjligt att genomföra datainsamling (ex. intervjuer eller dokumentanalys) med svensktalande personer samt behärska engelska på ett sätt som gör det möjligt att skriva vetenskapliga artiklar till internationella tidskrifter.

Bedömningsgrund

Bestämmelser för anställning som doktorand återfinns i förordning SFS 1998:80. Som innehavare får enbart förordnas den som är antagen till utbildning på forskarnivå.

Vid tillsättning ska avseende främst fästas vid graden av förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen och arbeta inom det planerade forskningsprogrammet. Särskilt avseende fästs vid den sökandes förmåga att självständigt och kritiskt bedriva samhällsvetenskapligt forskningsarbete. Grund för urval är den sökandes meriter vid ansökningstillfället, samt den forskningsplan som ska bifogas. För att bedöma förmågan att tillgodogöra sig forskarutbildningen beaktas studieresultat, den sökandes skrifter, forskningsplaner och eventuella forskningsmeriter samt relevant arbetslivserfarenhet. Erfarenhet av att arbeta med kvantitativa metoder är meriterande, men inget krav. Åberopade meriter ska styrkas.

Doktorandprojektet

Avhandlingen kommer att avrapporteras i form av en sammanläggningsavhandling och doktoranden förväntas därför skriva flera vetenskapliga artiklar, dels tillsammans med programmets övriga forskare och dels enskilt. Sökande ska bifoga en forskningsplan som ska omfatta 6-8 sidor där sökande identifierar och utvecklar en forskningsfråga i relation till forskningsprogrammets övergripande problemformulering. Forskningsprogrammet beskrivs kortfattat nedan.

Beskrivning av forskningsprogrammet

Städer är nyckelarenor där sociala, ekonomiska och ekologiska samhällsutmaningar hanteras. Social inkludering och hållbar utveckling betraktas som två huvudutmaningar för europeiska samhällen och städer. Trots det saknas kunskap och forskning om hur städer hanterar potentiella konflikter och synergier mellan en politik för miljömässigt hållbara och socialt inkluderande samhällen. I det här programmet kommer vi att studera städers möjligheter att överbrygga denna motsättning och undersöka faktorer som underlättar och försvårar en utveckling mot modeller för hållbar välfärd.

Det sker idag en tilltagande decentralisering av socialpolitiken och en urbanisering av sociala problem runt om i Europa. I flera länder har fattigdom, arbetslöshet och social inkludering allt mer formulerats som ett storstadsproblem, bortom både ansvaret och möjligheten för statliga lösningar på nationell nivå. Samtidigt finns en rad miljöutmaningar i städer relaterat till hög användning av energi och naturresurser, markanvändning, klimateffekter och lokala utsläpp. Eftersom städerna ses som viktiga ekonomiska motorer i en lokal, nationell och global ekonomi har de urbana miljöutmaningarna framför allt setts som en utmaning att skapa näringar och styrsystem som kan sammanfoga ekonomiska prioriteringar med långsiktig hållbarhet. Här pekas tekniska lösningar ut som vägen framåt, att utnyttja tekniska lösningar för att nå grön tillväxt utan att överutnyttja resurser på ett ohållbart sätt. Men förhoppningarna på ”smarta hållbara städer” förbiser ofta sociala aspekter såsom fördelning av nyttor och social segregering. Detta samtidigt som den sociala polariseringen har tilltagit i städer och viljan och möjligheterna till politiska lösningar som engagerar hel staden ter sig allt mer svåruppnåeliga.

Det övergripande syftet med detta forskningsprogram är att analysera modeller av urban hållbar välfärd och de konflikter och synergier som de ger upphov till. Programmet bygger på tre uppsättningar av frågeställningar. För det första, vilka är kopplingarna mellan politik och styrsystem rörande hållbarhetspolitik och social välfärdspolitik på urban nivå? För det andra, vilka strategier och åsiktsformuleringar ger hållbara välfärdsmodeller upphov till i det urbana rummet och hur försöker olika samhällsaktörer påverka den lokala politiken. För det tredje, vilka idéer och visioner om urbana modeller för hållbar välfärd ger invånarna i städerna uttryck för och hur reflekterar de städernas tilltagande polarisering? Programmet kommer att analysera de tre svenska storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. De är valda eftersom de omfattar de utmaningar som diskuterats ovan men också för att Sverige som land har en ambitiös välfärds- och hållbarhetspolitik. Svenska städer utgör därmed bra fall för en studie av vad som krävs för att skapa urbana modeller för hållbar välfärd.

Programmet ansluter sig till senare teoribildning om hållbar välfärd. Denna har framför allt studerats på global och nationell nivå och vi ser det som högst relevant att ta diskussionen till en urban nivå. Programmet är uppdelat i tre delstudier. I den första studerar vi de tre städernas politik och styrning rörande lokal välfärds- och hållbarhetspolitik. Denna bygger på dokumentstudier och intervjuer rörande stadsplanering i anknytning till nybyggnadsområden samt upprustning av miljonprogramsområden. Vi kommer även att studera förekomsten av eko-sociala policies som kombinerar miljömål och sociala mål. Den andra delstudien studerar konfliktlinjer mellan olika grupper i det urbana rummet, dvs. hur civilsamhälles organisationer agerar för (och emot) urbana hållbara välfärdsmodeller, vilka positioner de för fram och vilka strategier de tillämpar. Vi kommer att analysera massmedial rapportering och genomföra intervjuer med företrädare för organisationer i det urbana rummet. Den tredje delstudien fokuserar på invånarna i de tre städerna och vi kommer att genomföra en enkät med ett slumpmässigt urval av 900 invånare i respektive stad kring deras syn på de urbana utmaningarna och deras vilja att bidra till framväxten av modeller om urban hållbar välfärd.

Forskningsprogrammet finansieras av FORMAS och startar 2017 och kommer att pågå i fem år. Mer information om forskningsprogrammet kan fås genom kontakt med Håkan Johansson på uppgifter nedan.

Anställningsform Visstidsanställning längre än 6 månader
Tillträde 2017-10-01 eller enligt överenskommelse
Löneform Månadslön
Antal lediga befattningar 1
Sysselsättningsgrad 100 %
Ort Lund
Län Skåne län
Land Sverige
Referensnummer PA2017/1575
Kontakt
  • Håkan Johansson / Professor, forskningsledare, 046-222 09 88, hakan.johansson@soch.lu.se
  • Max Koch / Professor, max.koch@soch.lu.se
  • Staffan Blomberg / Prefekt, 046-222 04 61, staffan.blomberg@soch.lu.se
  • Håkan Jönson / Studierektor forskarutbildning, 046-222 12 93, hakan.jonson@soch.lu.se
Facklig företrädare
  • SACO:Saco-s-rådet vid Lunds universitet, 046-222 93 64, kansli@saco-s.lu.se
  • OFR/ST:Fackförbundet ST:s kansli, 046-222 93 62, st@st.lu.se
  • SEKO: Seko Civil, 046-222 93 66, sekocivil@seko.lu.se
Publicerat 2017-05-18
Sista ansökningsdag 2017-06-18

Tillbaka till lediga jobb